AI kommer utan tvekan att förändra arbetslivet. Hur saker blir gjorda. Vilka jobb som behövs. Men en av de viktigaste effekterna är inte bara om jobb försvinner, utan hur människor kommer in på arbetsmarknaden från första början.
Ny forskning från Örebro universitet pekar på en oroande förändring på arbetsmarknaden: yngre arbetstagare verkar vara oproportionerligt påverkade i AI-exponerade roller. Den 28 maj är Jobylon värd för ett event som utforskar vad detta kan innebära för framtidens arbete, rekrytering och den långsiktiga ledarskapspipelinen. Här samlas forskare, HR-ledare och näringslivet för att diskutera en fråga som många organisationer bara har börjat brottas med:
Håller AI på att omforma karriärstegen?
Inför eventet har vi pratat med Lydia Löthman, doktorand vid Örebro universitet och en av forskarna bakom den senaste studien om AI:s påverkan på anställningar i början av karriären i Sverige.
I denna korta Q&A delar Lydia med sig av några av de forskningsresultat som överraskade henne mest, vad företag kanske inte ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt ännu och varför framtidens instegsjobb förtjänar mer uppmärksamhet från arbetsgivare idag.
Hur AI förändrar den tidiga karriären

F: Håller AI faktiskt på att "förstöra" karriärstegen - eller förändras den bara på ett sätt som vi inte
fullt ut förstår ännu?
Lydia Löthman (LL): Det är fortfarande för tidigt att dra definitiva slutsatser, men vår forskning visar att unga människor anställs mer sällan i yrken som vi klassificerar som AI-exponerade, främst tjänstemannaroller som ofta kräver högre utbildning, medan vi inte ser någon jämförbar nedgång bland äldre arbetstagare. Detta tyder dock på att något kan vara på väg att hända i just juniora roller.
En möjlig förklaring är att AI-verktyg blir alltmer konkurrenskraftiga när det gäller att
utföra typiska nybörjaruppgifter, samtidigt som efterfrågan på mer erfarna arbetstagare förblir relativt stabil. En annan möjlighet är att efterfrågan på arbetskraft i dessa yrken minskar mer generellt, men att svenska arbetsmarknadsinstitutioner, såsom principen "först in, sist ut", koncentrerar effekterna till yngre arbetstagare.
Om den första förklaringen är korrekt kan nya karriärvägar uppstå där det blir vanligare att skaffa sig erfarenhet inom andra områden, genom praktik eller eget företagande innan man börjar arbeta inom dessa yrken. Om den andra förklaringen är mer korrekt kan dessa yrken istället bli allt svårare för yngre generationer att komma in i överhuvudtaget.
Fråga: Ser vi olika effekter beroende på vilken typ av roll eller bransch det handlar om?
LL: Ja, för de yngre åldersgrupperna ser vi en nedgång i sysselsättningen inom AI-exponerade yrken, men inte en motsvarande nedgång i yrken med låg AI-exponering. De två grupperna är heterogena, men de AI-exponerade yrkena består i allmänhet av tjänstemannayrken som är inriktade på kognitiva uppgifter, till exempel mjukvaruutvecklare, advokater och ekonomer. De yrken som har lägst AI-exponering tenderar att involvera mer manuella eller sociala uppgifter, till exempel barnomsorg och byggnadsarbete.
F: Vad är ett anställningsbeslut som företag fattar idag, som kan få
oavsiktliga långsiktiga konsekvenser?
LL: Om företag agerar på det sätt som våra data tyder på, nämligen genom att anställa färre unga arbetstagare i AI-exponerade roller, kan detta naturligtvis få långsiktiga konsekvenser och potentiellt bidra till framtida kompetensbrist.
F: Vilken del av AI:s omvandling av arbetet tror du att människor inte ägnar
tillräckligt med uppmärksamhet idag?
LL: Vår analys visar att kvinnor är överrepresenterade i de yrken som upplever de största sysselsättningsminskningarna. Detta kan få betydande konsekvenser och kan förvärra befintliga ojämlikheter på arbetsmarknaden.
F: Hur ser ett "första jobb" ut i en AI-formad arbetsmarknad?
LL: Ett sätt att tolka våra resultat är att unga människor kan få allt svårare att konkurrera med AI-verktyg när det gäller typiska uppgifter på instegssnivå. Detta kan innebära att unga människor måste göra sig mer konkurrenskraftiga genom till exempel praktikplatser, volontärarbete, egenföretagande eller erfarenhet från andra områden.
Här är det viktigt att tänka på att om unga människor måste stanna kvar i ekonomiskt osäkra positioner under ännu längre tid än de gör idag, kommer detta sannolikt att få negativa konsekvenser både på individ- och samhällsnivå.
Denna Q&A är bara en liten försmak av diskussionen som äger rum den 28 maj, då forskare, HR-ledare och branschföreträdare samlas för att utforska AI:s inverkan på tidiga karriärer, rekrytering och den framtida arbetskraften.
Häng med oss på plats i Stockholm eller via livestream.